En torsk och en vinst när Virgo avslutade serien

Då var säsongen 2018 all! Bloggen har legat på latsidan och under denna radiotystnad har Virgo inte bara avverkat Landvetter borta utan även säsongens sista match hemma mot Kozara. Och vi tar väl saker i rätt ordning.

Man kan nog lugnt säga att säsongens crescendo var hemmamatchen mot Qviding i omgång 20. Det märktes under själva matchen och det märktes även i kommande matcher efter den. Den laddningen, den närvaron och den matchen gjorde att övriga två matcher mer liknade trötta B-lagsmatcher. Tyvärr. Och det är inget att hymla om. Virgo hade svårt att få ihop truppen de två sista matcherna. Nu finns det givetvis olika anledningar till detta, men hade det varit mer att spela om hade det nog inte sett ut som det gjorde. Nåväl.

Mot Landvetter lyckades vi mönstra 3 spelare som startade mot Qviding matchen innan. Och med noll spelare på bänken kändes det ju mer som en rolig utmaning än fight om tabellplacering i division 3. Matchen blev dock en jämn historia och det är jag sjukt stolt över som Virgoit. Landvetter gjorde 1- och 2-0 i minut 33 och 35, i övrigt var det jämnt och varje Virgoit tog verkligen jobbet för varandra. När Carl-Johan Falk fick sin vad brutalt söndertrampad i slutet av första halvlek fick 50-åriga Janne Gelin hoppa in från bänken. Men istället för att hålla nere siffrorna så pressar vi stundtals Landvetter och jagar på duktigt för en reducering.

I 75e blir jag själv utvisad för frilägesutvisning som, med Virgoögon mätt nota bene, var rätt löjlig. In i mål kommer Patrik Falk som visserligen har en syster som är landslagsmålvakt, men han gör mer nytta på topp. Landvetter lyckas tillslut göra 3an i matchens sista spark, men oj vilken fin prestation av alla virgoiter som kom till match och fick anpassa sig efter de positioner de tvingades ta sig an!

Sista matchen spelades i lördags hemma mot Kozara och denna gång lyckades vi få ihop en avbytare efter att Totte Lindén fått göra 90 minuter. Det var det rätt länge sedan han gjorde för er som inte har koll. Själva matchen var en rätt avslagen men småtrevlig historia där Virgo tog tidig 2-0-ledning och sedan kontrollerade det till slutet. Kozara var sedan innan klara för nedflyttning borde fått in någon boll och Virgo borde gjort nått mer framåt, men Virgo fick iaf avsluta med en vinst och en hållen nolla. Bra så.

Ska man inte göra en allt för lång summering av denna säsong så slutar Virgo 6a och det är väl en liten besvikelse. Internt hade vi nog trott och hoppas på en bättre placering. Men samtidigt är vi det vi är och vi tillåter folk att prioritera annat än bara fotboll. Fotboll ska vara kul och man spelar som bäst när man har som roligast. Många gånger har vi mönstrat otroligt bra, bra nog för att komma mycket högre. Men alltför många gånger har vi matchat för tunt och det håller inte i längden. Stämningen är dock mer än god förhoppningarna är goda inför 2019. Lite smartare matchplaneringe så ska vi nog få en mer kontinuerlig representation nästa år och i och med det bli ett lag att räkna med även nästa år!

Grattis Qviding! Sällsynt välförtjänt! Lycka till Västra Frölunda! Tidaholm luktar mer EPA-traktor än kvalfotboll så ni bör ha bra chanser! Lycka till även Kongahälla! Bara å kämpa på så löser ni det. Lerum, Kozara och Älvsborg. Bara att bita i det sura å komma igen. Övertygad om att ni är topplag i 4an nästa år. Till er övriga, tack för detta år och på återseende! Förhoppningsvis även då som ren Göteborgsserie med nått extra cocktailbär utifrån!

/Sundh

Annonser

Virgo förlorade med uddamålet och Qviding vann serien!

Så var det då klart! Division 3 Nordvästra Götaland är avgjord redan efter 20e omgången! Och även om det lever, i alla fall i teorin, i botten så har Qviding redan nu säkrat seriesegern och man gör det genom att vinna med 1-2 mot Virgo på Mossens IP på lördagen. Och det är bara att lyfta på hatten! Qviding har varit odiskutabelt bäst rakt igenom och lär inte ha några problem att göra väl ifrån sig nästa år en division högre upp.

Övre: P.Falk, Hake, Viklund, Chavez, Lindahl, Erlandsson. Undre: Ekdahl, Nikkilä, CO, Bergström, Axelsson.

Själva matchen mellan Virgo och Qviding var annars en härlig batalj som innehöll det mesta åt publiken. Två lag som hade precis det de vill spela för, Qviding för serieseger och Virgo som redan säkrat kontraktet både uppåt och nedåt. Intensivt, grinigt, fartfullt och det hela liknade mest en gammal klassisk Stryktipsmatch från 70-talet.

Det märktes ganska snabbt att Qviding hade ett helt annat tempo än övriga lag i serien och man började också piggt, även om Virgo snabbt kom in i matchen. Faktum är att Virgo under långa stunder i första halvlek spelar riktigt bra fotboll och även 1-0-målet kom på hörna via Calle Ekdahls panna i 17e kändes det som om Virgo skulle få matchen precis dit vi ville och kanske kunna ligga på kontring. Men redan 3 minuter senare hade Qviding kvitterat. Visserligen snyggt, men i Virgoläget skrek vi på frispark efter en klar armryckning. På mittplan som föranledde målet, men sån är fotbollen.

Efter första halvlek tvingades Anton i målet utgå med lårskada och undertecknad fick dra på sig handskarna, och även om jag inte påverkade matchen på något anmärkningsvärt sätt var det ändå kul att komma in och bli del av den. För i andra halvlek kom verkligheten allt närmare. Spelets kvalitet gick visserligen ner avsevärt, men intensiteten ökade desto mer och man kunde verkligen känna att serieavgörandet stod på spel. Och även om det var två jämna lag som gjorde upp så fick tillslut Qviding ett friläge framvaskat när Virgo slarvat på sin vänsterkant. Och som så många gånger innan i år så var det notoriska avslutaren Robin Eriksson som fick sista ordet genom att distinkt dra upp den i nättaket i 79e minuten.

Virgo jagade visserligen på så gott man förmådde men Qviding visade fin rutin och höll stången mot allt tröttare och tröttare Virgospelare. Virgo är inget gäng som drar på sig röda kort, men med 2 minuter kvar åker vi på 2 st inom loppet av 1 minut. Och båda tas av svärmorsdrömmarna Anders Lindahl och Carl-Oskar Andersson och som givetvis blir tråkiga avbräck i nästkommande matcher. Med 9 man var det bara en tidsfråga och Qviding fick tillslut korka upp både Pommac och, av någon anledning, silverkonfetti som förkunnande Qviding FIF som välförtjänta seriesegrare 2018!

Nu återstår bara 2 matcher och det som hägrar är givetvis en 3e-plats vilket vore en tangering av förra årets slutresultat för Virgo-del. Nästa match är borta mot Landvetter nu på fredag och sedan avslutar vi med att ta emot Kozara hemma helgen efter det. Återstår att se om Kozara har något att spela för då.

/Sundh

 

Motståndarkollen -Robert Vilahamn, Qviding FIF

Under 80-talet brottades kvartersföreningarna BK Quiding och Fräntorps IF med två diametralt olika problem.  BK Quiding hade en bred ungdomsorganisation medans Fräntorp var stabilare på seniorsidan. 1987 beslöt dock de båda föreningarna att likt Ying och Yang gå samman under det nya namnet Quiding FIF. Därefter växte den nya föreningen både på bredden och spetsen. 2008 noterades klubben bästa placering någonsin när manslutade 10a i superettan. Då var även klubben en av de största föreningarna i Göteborg!

Robert Vilahamn är en meriterad herre med Allsvenska matcher med IFK i bagaget samt vinnare av den Svenska Guldskon efter att ha varit hela Sveriges vassaste målskytt säsongen 2007, då i Ytterby IS i Division 3. Mellan IFK och Ytterby gjorde Robert dock några säsonger som spelare i just Qviding och Superettan. Nu är han tillbaka i Qviding som tränare och har så här att säga om föreningen, säsongen och att vara en hårsmån från att säkra seriesegern.

(Bilden till höger är lånad från Qvidings hemsida)

En minst sagt turbulent höst/vinter innebar inte bara degradering från Division 1 utan även hela vägen ner till 3an. Och det var nog även många som var osäkra var Qviding skulle ta vägen 2018. Nu har vi dock facit i hand och det är ju bara att konstatera att ni varit snäppet vassare än övriga lag. Många nya spelare in i laget inför året, men vad skulle du säga varit det som avgjort till er fördel? Att organisationen fortsatt varit på Div 1-nivå eller att ni gjort det bättre än övriga lag? 

Jag skulle säga att årets framgångar hittills har enbart med årets A-trupp att göra. Vi har ingen organisation som är i närheten av Div 1-nivå och ingen från den tidigare organisationen är kvar i föreningen. Klubben har haft en tuff tid men man har sakta men säkert börja få in bra människor som vill vara med och utveckla Qviding på rätt sätt. Styrelsen har varit tydlig med att ungdomsfotboll och jämställdhet skall prioriteras, vilket jag tycker är mycket klokt och helt rätt, och således har vi fått anpassa oss efter detta.

Dock har jag ändå valt ett upplägg av träningsdos och träningsupplägg m.m. utefter en Div 1-nivå och spelarna har ställt upp på detta på ett fantastiskt sätt. Vi har många unga talangfulla spelare i Qviding och jag är rätt säker på att vi har tränat både mest och bäst under året. Denna kombination har gjort att vi spelat väldigt bra och framgångsrik fotboll under året.

Qviding är ju en storklubb i Göteborgsmått mätt. Du har ju själv erfarenhet av föreningen sedan innan. Hur skulle du beskriva Qviding FIF som förening? Hur blickar man nu framåt efter de turbulenta åren och är målet att åter etableras sig i Div 1/Superettan?

Qviding FIF är i grunden en bra förening men som tyvärr verkar ha missköts rejält under de senaste åren. Nu har det kommit in nytt folk i styrelsen med sunda värderingar och som kommer hjälpa Qviding FIF att åter blir ett självklart val för flickor och pojkar i området att kunna spela fotboll och utvecklas till bra spelare och bra människor.

För att kunna utveckla en bra ungdomsverksamhet så tror jag det är viktigt att man har ett bra Dam- och Herrlag på relativt hög nivå i seriespelet. På detta sätt kommer de seriösa och duktiga spelarna i ungdomslagen att stanna i Qviding FIF hela vägen upp till A-laget innan de eventuellt gå vidare till de större lagen i Göteborg. Får man behålla de mest seriösa spelarna i varje årgång under alla ungdomsåren så hjälper det övriga spelare att utvecklas och på detta sätt så ökar man möjligheten till en bra ungdomsverksamhet.

I dagsläget har styrelsen full fokus på att organisera ungdomsfotbollen så det finns ingen målsättning vad gällande A-laget än. Dock anser jag personligen att Div 1 till Superettan är en bra nivå i framtiden. Jag tror dock det är extremt viktigt att man då är tydliga med sin identitet och varför man skall spela här. Qviding FIF skall vara en klubb där du får spela i en bra och utvecklande miljö och blir du sedan tillräckligt bra skall du kunna ta steget till de största klubbarna i stan.

Du själv hade ju med Virgo-mått mätt fortfarande varit typ junior om du vore aktiv. Och du har ju en spännande meritlista. Vad håller du själv som din karriärs höjdpunkter? Och det har aldrig varit aktuellt att dra på dig tröjan och sätta in dig på topp igen?

När jag kollar tillbaka på min karriär så peakade jag väldigt tidigt i min karriär. Jag gjorde allsvensk debut som 19-åring och fick spela häftiga matcher i allsvenskan och UEFA-cupen under mitt första år som senior. När vi vann kvalet med IFK Göteborg mot Västra Frölunda 2002 så var det såklart en stor händelse med tanke på hur pressade vi var under hösten.

Jag har varit sugen på comeback under många år men tränarjobbet tar för mycket tid. Vi hade dock många spelare borta mot Kozara för några veckor sedan, och U19 hade match samma dag, så då var jag faktiskt uppsatt på bänken! Men den matchen föll väl ut så jag slapp hoppa in…

Men jag har fortfarande några år på mig att göra comeback. Kanske att jag får ett erbjudande från Virgo när jag blir lite äldre… 😉

Ser vi till serien så har ni ju varit tämligen överlägsna och inte bara vunnit 16 av 19 matcher, utan även många av dem ganska övertygande. Vad har du för tankar om övriga serien? Vilka har imponerat som lag och finns den några spelare ur dessa lag som du inte hade tackat nej till att bredda Qviding med? Och vem förutom de mest uppenbara namnen bör Virgopubliken hålla ett extra öga på lördag?

Jag tycker många lag har spelat en bra fotboll under året och det finns många bra fotbollsspelare i lagen. Dock märker man att många lag inte tränar så många gånger i veckan och således har svårt att hålla upp nivån i 90 minuter. Likaså har en del lag relativt tunna trupper och blir således väldigt sårbara när vissa spelare är avstängda eller är iväg på resor etc.

Finns många duktiga spelare i serien som skulle passa bra in hos Qviding!

Julius Lindberg född 99 och Patrik Wålemark född 01 är två väldigt spännande spelare som värt att hålla ett extra öga på!

Till sist. Vinst mot Virgo och saken är klar redan i omgång 20. Senast krigade Virgo till sig ett kryss på Valhalla. Nu väntar ett mer höst-brunkigt Mossens IP om vädret tillåter. Påverkar det hur ni tar er an matchen? Och hur bra koll har du på erat kommande motstånd?

Jag har relativt bra koll på Virgo, speciellt många av spelarna som fortfarande håller bra klass.

Personligen tycker jag gräs- och höstmatcher är de bästa matcherna så jag ser fram emot att besöka Mossens IP på lördag. Vi har hela året främst fokuserat på vårt egna spel och hur vi skall utveckla det och våra spelare. Dock är vi fullt medvetna om att seger på lördag innebär serieseger vilket vi kommer ha med i beräkningarna!

***

Vi tackar Robert och gratulerar Qviving till en fin säsong. Hoppas innerligt att de hellre vill fira seriesegern hemma i nästa omgång! Oavsett! Alla till Mossens IP på lördag!

/Sundh

 

Virgo kryssade borta mot Lerums IS

Förutsättningarna var glasklara inför lördagens möte mellan Lerums IS och IK Virgo. Lerums IS var tvungen att avgå med samtliga poäng för att inte degradering till division 4 skulle bli ett faktum. Och visst stretade man på bra! Visst gav man sig själva chansen att få leva på hoppet ytterligare någon vecka. Men när domherren satte pipan till munnen och förkunnade full tid stod det 2-2 på tavlan och även om det kändes som en förlust för de för dagen vita virgoiterna så var det nog resor värre i Lerumslägret.

ÖR: Isaksson, Falk, CO, Nikkilä, Jönewi, Viklund. UR: Larsson, Ekdahl, Hake, ”Pulver”, Chavez

Det var ett taggat Lerum som startade matchen. Med precis ingenting att förlora satte man hög press och oroade Virgoförsvaret som verkade ovana med det studsiga underlaget. Hur nu det är möjligt efter att ha spelat på Mossens IP hela året. Första 15 är helt till Lerum och Virgo tvingas slå ifrån sig för att överhuvudtaget lyckas få upp lagdelarna i banan. Efter 15 får dock Virgo tag i bollen och spelet jämnar ut sig med Virgo som mer bollförande. Stenhård boll, studsigt underlag och iskall snålvind gör dock första halvlek till en chansfattig historia och lika lite mål framåt för båda lagen när halvtidsvilan blåses.

Bättre fart i andra halvlek och det är IK Virgo som rivstartar! 0-1 kommer genom en fin inbrytning från högerkanten in mot straffområdet signerat Calle Ekdahl. Ett inte allt för märkvärdigt skott styrs dock fint av påpasslige Patrik Falk och bollen rullar retsamt in bredvid Lerums-keepern och 0-1. Virgo trummar på och bjuder sedan på ett av säsongens bästa anfall. Nästan alla i hela laget är delaktiga i det handbollsanfallsliknande spelat som avslutas med att Joakim Hake förvandlas till Michael Laudrup och lobbar fram bollen till Falk som behärskat tar ner på bröstet och trycker in en volley i bortre gaveln. 0-2 och Lerums öde kändes förseglat.

Runt matchminut 60 börjar det dock bli vimmsigt i virgoleden och Lerums tar över alltmer. Avsluten går dock utanför och över och man börjar ana varför LIS hamnat på den position i tabellen som de innehar. I 68 skickar man dock en fin frispark i kryssribban vars retur letar sig snett bakåt och studsar fram till en fri LIS-spelare som gärna inte kan missa. 1-2 och litet hopp för de lila spelarna.

Lerum fortsätter att spela bra och går verkligen för det. Lika bra som Lerums spelar, lika slarvigt spelar Virgo och med kvarten kvar bjussar Virgo på ett friläge där anfallaren rundar Anton och lägger enkelt in kvitteringen till 2-2. Slutminuterna blir högoktaniga med mycket vilja och mycket känslor. Virgo går lite på knäna och när en för dagen tunn trupp drabbas av baksidakänningar tvingas Coach Janne Gelin, född 68 och därmed till och med äldre än Erlandsson, in i handlingarna.

Lerum trycker på och Virgo hittar omställningar. Calle Ekdahl har en i kryssribban och Falk avslutar med matchen med att dra den i stolproten. Dock står sig resultatet matchen ut och det är nog ett resultat som båda lagen känner sig rånade på. Ödesdigert dock för Lerum som tvingas börja om i 4an. 10 poäng på 20 matcher är för lite oavsett serie, men i division 3 där så många lag ryker är det egentligen inget att snacka om. Lerum bjuder dock till bättre än vad tabelläget avslöjar. Men i en jämn serie behöver man tyvärr mer stolpe in.

Virgo är nu i alla fall även i praktiken klara för nästa års Division 3, vilket blir föreningens 5e i rad! Imponerande av en så resurslös förening! På lördag vankas det även finfin tillställning då Virgo kan tvinga Qviding till att hålla skumpan på kylning en vecka till. Hoppas vädrets makter är med oss för det ska bli intressant att se vad vi kan göra mot seriesuveränerna när det vankas gropig och lerig Mossens IP!

/Sundh

Virgo hemmaslog Älvsborg med 2-0

Med fem matcher kvar gästade ett pressat Älvsborg FF Mossens IP och match mot IK Virgo. Virgo fick en drömstart och kunde sedan spela av matchen genom att visa upp behärskad kontroll. Älvsborgs chanser till att säkra kontraktet försvann i och med förlusten och dessutom drygade Kongahälla ut till 7 poängs marginal till negativa kvalstrecket.

ÖR: Isaksson, Viklund, Erlandsson, Falk, Hake, Jönewi. UR: Chavez, Lindahl, CO, Lindberg, Ekdahl

Blöt och kallt höstväder mötte de båda lagen men de dryga 10-ta åskadare som trotsade regnrusket fick se en intressant start på matchen. Älvsborg började inspirerat och borde nog tagit ledningen efter 2 minuter, men Anton lyckades flaxa till och på nått sätt få bollen över ribban. Istället så fick Gustaf ”Gnesta-Kongo” Lindberg chansen på volley från 20 meter och fick på kalasträff! En riktig Buster-skott rakt upp i krysset! Enligt Kongo själv så var målet det vackraste målet som någonsin gjort på Mossens IP. Själv tror jag nog han var lika överraskad som jag var.

Virgo kunde sedan hålla mest boll, men Älvsborg är erkänt starka i luften och kunde sticka upp och var absolut inte ofarliga. Dock kom nog 2-0 lite som en dolkstöt för Älvsborg som verkligen behövde få in mål framåt. Tor Isaksson fick boll snett utanför straffområdet och skickade iväg en slaskboll mot mål. Flack och hal smet den under en inte alltför nöjd ÄFF-målvakt och 2-0 var ett faktum.

Matchen är sedan en ganska tempofattig och blöt historia. 2-0 kunde kontrolleras av Virgo som aldrig tillät ÄFF att kunna etablera något ordentligt tryck för reducering och kvittering. Matchen spelas av och Virgo gör ett litet ryck i kampen om 3e-platsen. För ÄFF ser det dock mörkt ut. Man halmstrået har man helt klart i omgång 20 då man möter just Kongahälla. Den matchen lär avgöra om ÄFF har nått att spela för de sista två omgångarna eller ej.

 

Motståndarkollen – Michael Konge, Älvsborg FF

1995 gick de båda föreningarna Furås BoIF och Nordsten IF samman och bildade Älvsborg FF. Föreningen med sin hemvist vid Påvelund har sedan dess jobbat noggrant och målmedvetet och är idag en av Göteborgs största fotbollsföreningar. Detta har även speglat sig i föreningens representationslag och förra året kvalade Älvsborg till Division 2.

Michael Konge flyttade upp från Danmark för 3,5 år sedan och har allt sedan dess spelat med Älvsborg FF i Division 3. Så här säger han själv om sin tid i Älvsborg, säsongen i stort och om Älvsborg som förening.

5 matcher återstår av årets serie och tabellplaceringen är ju inte jättesmickrande för er del. 9 poäng upp till säkrat kontrakt och varje match kommer ju bli livsviktiga för er del. Hur ser ni själva på er säsong hittills och vad talar för att ni kommer göra det bragdartade och lösa detta?

Vi har haft en tuff och turbulent säsong med tränarbyte innan sommaruppehållet. Vi jobbar hårt och med hårt jobb kommer vi lösa kontraktet. Det gäller att alla jobba för kompisen som varit vårt varumärke senaste åren. Som du säger kvarstår nu 5 matcher och för vår del gäller det sätta in 3 pinnar på kontot i varje match. Speciellt när vi möter lagen som också kämpar för att säkra nytt kontrakt. En seger nu på lördag mot Virgo vill ge oss ett ryggstöd som vi kan ta med oss i dom sista och livsviktiga matcherna.

Förra året snuvade ni oss i Virgo precis på kvalplatsen till Division 2. Vad skulle du själv säga är den stora skillnaden på årets och förra årets serie? Är serien bättre i år eller var förra årets upplaga av Älvsborg bättre?

Otroligt kul att spela kval till Division 2 förra året och vi var så nära att knipa en plats i 2:an. Vill säga att vår tränare förra året Adej Hayek hade en stor andel i våra bra resultat (Kul att det går bra för honom i Kållered SK). Därför var det också en stor besvikelse då vi missade uppflyttningen efter en helt fantastisk säsong. Sen förra året har vi tappat några bra spelare och vi har därför inte haft samma bredd i vår trupp denna säsong. Man behöver konkurrens om startplatserna i ett lag om man vill utvecklas och leverera på plan. Det har vi saknat i år om vi jämför med förra året. Tycker väl inte att det är så stor skillnad på serien detta året jämfört med förra året. Qviding hade dock varit lika suveräna förra året som dom är i år.

Älvsborg är ju som sagt en förening som vuxit snabbt och stabilt de senaste åren. Hur ser du själv på din förening? Hur hamnade du i Älvsborg och vad har fått dig att trivas och stanna kvar? Och finns det någon uttalad målsättning för föreningen?

Älvsborg är en fantastisk förening med otroligt bra värderingar. Jag har under mina 3,5 år i föreningen sett hur mycket den utvecklas. Många ungdomar väljer Älvsborg och om inte jag har fel är ÄFF största föreningen på ungdomssidan i västra Göteborg. Det hoppas jag kommer gynna A-laget i framtiden. Jag visste redan efter den första träningen att Älvsborg skulle vara min klubb. Det finns en otroligt bra gemenskap i omklädningsrummet och alla nya välkomnas på bästa sätt. Vår målsättning är att säkra kontraktet och fortsätta utveckla hela föreningen.

Älvsborg och Virgo har ju stött på varandra några gånger de senaste åren. Det brukar vara jämt och 3 av 5 matcher har slutat 3-2. I våras rann det dock ifrån till Virgos favör och matchen slutade 0-4 på Påvelund. Hur bra koll har du på kommande motstånd? Vad utmärker Virgo och har ni tryckt på något speciellt inför helgens match?

Vi har bra koll på Virgo och som du skriver brukar det vara jämt. Det är inte roligt och släppa in första målet mot Virgo då dom brukar stå bra i försvarsspelet. Krydda detta med den rutin som finns i laget med många tekniskt duktiga spelare som kan hålla bollen inom laget och såra sina motståndare på omställningar. Vi har respekt för kvalitén i Virgo, men kommer efter 3 pinnar och hur vi gripar an matchen för att lösa detta återstår väl och se till efter matchen. Sen är det underbart och spela ”riktig” fotboll på naturgräs.

Även om Älvsborg har en tung säsong i ryggen så antar jag att det finns lagkamrater i de blåsvarta som utmärkt sig positivt. Vilka bör Virgopubliken se upp med på lördag? Och vilka förtjänar ros i ÄFF under 2018?

Simon Saebbö vår målvakt kommer bli svår att passera. Vi har släppt in många mål bakåt denna säsong, men utan Simon hade det varit ännu fler. Hoppas dock att han inte kommer få så mtcket att göra på lördag och att vi kommer spela runt Virgos straffområde. Då har vi en Filip Bergfelt som bara behöver en halv chans för att göra mål.

 

 

Virgo fick med sig ett poäng från Ruddalen

För att ha en chans på kvalplatsen i årets NVG3 hade Virgo förmodligen behövt alla poängen från mötet med Västra Frölunda i lördags. Med åtta poäng upp till VF med endast fem återstående matcher är det loppet med högsta sannolikhet över. Fyra lag stundar nu på 28 poäng och Virgos ambition blir att bibehålla sin tredjeplats (Virgo med bättre målskillnad).

ÖR: Viklund, Hake, Axelsson, Jönewi, Andrén, Erlandsson. UR: Nikkilä, Bergström, C-O, Lindahl, Ekdahl.

Hösten har hittills varit ojämn för Virgos del. Det var dags för en bra prestation mot ett spelskickligt VF. Vi hade revansch sedan vårmötet och brukar göra bättre insatser mot lag på övre halvan i tabellen.

Matchen inleds bäst av VF. Virgo trycks tillbaka rejält och ska vara glada att man i första 15-20 minuterna inte ligger under. Flera vassa chanser till de grönvita. Inte helt obekant då det oftast tar Virgo en halv halvlek innan man är i matchtempo (undra varför). Därefter har Virgo en riktigt bra period, trillar bra boll och kommer oftast runt på sin högerflank. I matchminut 33 kommer också 0-1 efter att Erik Axelsson motläggsfintat sig fram och till slut nått Nils Andrén med bollen, som snyggt placerar bollen i målvaktens bortre.

Frölunda skapar ett antal lägen innan paus, bland annat en fin bicykleta tätt över, men halvtidsvila och Virgoiterna givetvis nöjda med resultatet, men en bättre spelmässig halvlek av VF.

Andra halvan och precis som i första är Virgo inte riktigt med från start. VF spelar med ett högre tempo och efter 8 minuter in i andra halvlek får man frispark efter att undertecknad klumpigt dragit ner en VF-spelare precis utanför straffområdet. Snygg frispark otagbart för Anton och 1-1 på Ruddalen. Några omstruktureringar och byten görs i Virgo men man får mest ligga på försvar och Frölunda tar över spelet mer och mer medan Virgo letar omställningar. Inga fler mål görs på Ruddalen, även om båda har bra bud på att avgöra matchen. 1-1 är inte helt orättvist, VF närmast segern men bra kämpainsats från vår sida och vi ska vara rätt nöjda med poängen.

Väl tillbaka i klubbstugan bjöds det på pingislir, bouleturnering och pizza. Möjligtvis en öl eller två.

Nu är det dags för Virgo att vinna igen. Det gör vi på lördag då Älvsborg gästar oss. 14.00 på Mossens IP!

Ses där!

//Pulver Bergström

Dubbelslarv fällde Virgo mot Jonsered

Nej, Virgo orkade in följa upp sin fina insats från fredagen när man besegrade Ahlafors med klara 3-0. När man redan på tisdagskvällen tog emot Jonsered i den uppskjutna matchen från den 11e augusti så spelade man visserligen rätt bra, men denna kväll var det slarvet som bokstavligen fällde IK Virgo som föll med 2-3.

ÖR: Erlandsson, Axelsson, Nikkilä, C-O, Andrén, Viklund. UR: Lindahl, Hake, Chavez, Falk, Ekdahl.

Mossens IP repar sig ganska bra nu när vätan är tillbaka och ser nu, iaf från sidan, ut som en grön och fin gräsplan. På mitten är det dock allt annat än ett jämt underlag det laget som behärskar de oläsbara bollstudsarna brukar vinna matchen. Virgo började väldigt bra och tryckte tillbaka Jonsered betänkligt under första 20 minuterna. Faktum är att Jonsered inte hade något kontrollerat spel på Virgohalvan under de första 20 minuterna. Men bara för det så gör de 0-1 i just matchminut 20 och retsamt nog så gör de det efter att Anton agerat fotbollsmålvakt lika bra som Björklöven spela ishockey, dvs jävligt slapphänt, och ett anspråkslöst avslut tappas och kan enkelt rakas in på mållinjen.

Virgo kvitterar dock redan i 25 och dessutom jäkligt snyggt. Bra frispark från Mario möts upp perfekt på Ekdahls panna och det var kvitterat. Jonsered hade vid detta lag jämnat ut spelet och resten av halvleken påminde om Ahlaforsmatchen som även det var en jämn tillställning vid halvlek men med en bra Virgokänsla in i omklädningsrummet.

Men där Virgo sanbbt tog kommandot mot Ahlafors tidigt i andra halvlek gav man denna kväll istället bort det i halvlekens första minut. Erlandsson får helt plötsligt slaskfot och slår bollen rakt i famnen på Jonseredsspelare som fick fri lejd mot Virgomålet. Ett avslut som mer påminde om mina golfslag (jäkligt duffade) rullade retsamt in längs ena stolpen och Jonsered var åter i ledningen. Kul anekdot är att avslutet var så otippat att Jonseredsmålvakten hann skrika ”Vad är det för jävla avslut!?” innan bollen rullade över linjen.

Jonsered kunde nu spela på resultat och gjorde det rejält och bra. Virgo hade bollen med Jonsered hotade med omställningar. Och i 73e fick man också utökat ledningen tiull 3-1 efter en omställning och många trodde nog att det var spiken i kistan. Vigo lyckades dock reducera direkt i 75 genom Joacim Hake och gick nu hårt för att även kvittera.

Och visst skapade man tryck och hade även en boll inne efter en hörna. Men domarna såg nått som ingen annan såg, oklart om det var offside eller ”gruff”, men oavsett så blev det ingen kvittering och Jonsered kunde rida ut stormen (efter obegripliga 1 minuts övertid) och det ska man absolut inte skämmas över, de gör en solid bortamatch på ett bökigt underlag helt enkelt.

Två uppskjutna matcher denna säsong. Två uppskjutna matcher mot Jonsered denna säsong. Två förluster mot Jonsered denna säsong och frågan är vilket som är ett spöka för Virgo. uppskjutna matcher eller Jonsereds IF? Jag hoppas det är det sistnämnda för i Blöteborg är det ju inte helt orimligt att ytterligare någon match kommer få skjuta på sig till förmån för regn.

/Sundh

 

Virgo imponerade hemma mot Ahlafors

Det brukar vara jämna tillställningar när IK Virgo möter Ahlafors IF. Uddamålsvinst eller kryss hör till vanligheten och med tanke på underlaget som Mossens IP erbjuder var det nog många som räknade med ett jämnt resultat även denna afton. Och även om matchen började jämt så var det när 90 minuter summerats inget snack om att Virgo tagit en både stabil och övertygande 3-0-vinst.

ÖR: Erlandsson, Chavez, Lindahl. Hake, Andrén, Viklund. UR: Bergström, C-O, Nikkilä, Lindberg, Ekdahl

Nej, Mossens IP lämnar verkligen mycket att önska även om det iaf börjar bli lite grönt igen. Som tur var gjorde eftermiddagens regn underlaget något mer hanterbart då bollen gled över de värsta tuvorna. Underlaget påverkade dock matchbilden och första halvlek var ingen propagandafotboll, även om det var en småtrevlig match att bevittna. Dock 0-0 och ett litet övertag för Virgo som vaskade fram de klaraste chanserna.

I halvlek var tongångarna att det nöta på som kommer målen. Och mycket riktigt så dröjde det inte länge innan gammal visade att han var äldst. 1-0 av Thomas Erlandsson som med imponerande spänst och timing mötte upp en lång hörna på bortre.

Efter detta fick Virgo väldigt mycket tid och yta när Ahlafors jagade på för kvittering. 2-0 kom efter slarv i Ahlaforsförsvaret och Daniel Ohlsson inte gjorde några misstag ren med keepern och Ahlafors kändes som ett slaget lag. 3-0 på målvaktsretur signerat Carl-Oskar Andersson och efter en imponerande 2a halvlek tar Virgo höstens första 3-poängare och hakar på i racet om 3e-platsen med lite, lite häng för kval.

Ny match redan på tisdag när Jonsered gästar Mossens IP för hängmatchen som skulle spelats den 11e augusti. Varmt välkomman då!

/Sundh

 

 

Motståndarkollen – Jonathan Lindström, Ahlafors IF

Ahlafors IF gjorde kometresa i början av 2000-talet. Från att ha huserat i division 6 under 2002, spelade man redan 2007 i division 2 och parallellerna med Åshöjdens BK måste ha dragits ett flertal gånger i lokalpressen. Men om Åshöjden nådde allsvenskt kval så stannade Ahlafors satsning i division 2 och man har de senaste åren varit ett mittenlag i division 3.

IK Virgo gör i år sin 4e raka säsong i Division 3 och under dessa år är det enbart Ahlafors man har stött på samtliga tidigare år. Hittills har det blivit 7 möten sedan 2015. Ahlafors slog Virgo båda gångerna 2015, men på de 5 matcherna från 2016 har Virgo vunnit 3, övriga matcher har slutat med kryss. Jonathan Lindström har varit länge och har erfarenhet av både IK Virgo och att bli intervjuad här på bloggen. Så här säger han om sitt Ahlafors inför kommande drabbning.

Det vankas återigen match mellan Virgo och Ahlafors och det är ju matcher som av hävd brukar vara väldigt jämna. Två lag som känner varandra väl och där uddamålen ofta fäller avgörande. Hur går snacket runt Sjövallen inför besöket i City på fredag? Vad trycker ni själva på med tanke på att ni har rätt bra koll? Är det mer ”Orka harva runt på Mossens IP” eller ”Fan va kul och spela mot Virgo och slippa en massa bollkallar runt planen?”

Vi ser såklart väldigt mycket framemot matchen på fredag och att det inte finns några bollkallar är inte hela världen:). Som du säger så har båda lagen bra koll på varandra så jag tror att det kommer vara inviduella prestationer som kommer att avgöra. Det vi framförallt kommer att trycka på är att sätta försvarsspelet och lyckas vi med det så kommer vi att få chanser framåt per automatik.

Förra året gjorde ni ju lite av en mellansäsong, aldrig riktigt nära toppen och aldrig riktigt nära att ramla ur. Nu ligger ni på 3e plats och jagar på Frölunda i toppen. Vad tycker du själv har klaffat bättre för er i år så här långt? Och vad tror du själv kommer att krävas poängmässigt de sista 7 matcherna för att norpa en av de två åtråvärda positionerna i toppen?

Min känsla är att det är framförallt två anledningar till att vi har lyckats plocka fler poäng än tidigare år. Den första är att vi har haft riktigt bra kvalitet på flera av nyförvärven, Petter Björlund (150 matcher i superettan), Cornelis som alltid gör mål, Niclas Ahlbom och Felix Rudin som kommer från lägre divisioner och gått rakt in i startelvan. Niklas Graff med mycket rutin osv. Den andra är att vi är betydligt stabilare vilket innebär att lägstanivån har höjts. Jag tror att vi behöver ta full pott för att kunna fajtas om andraplatsen så det blir väldigt tufft. Ahlafors har ju varit stabila i 3an i snart 10 år. Hur ser ni själva på re tillvaro som förening? Har klubben en uttalad ambition att kliva uppåt? Och hur ser du själv på ett eventuellt avancemang? Skulle du orka med 7 timmar buss upp till Nordvärmland en regnig och kall lördag i september?

Ahlafors har ju varit stabila i 3an i snart 10 år. Hur ser ni själva på er tillvaro som förening? Har klubben en uttalad ambition att kliva uppåt? Och hur ser du själv på ett eventuellt avancemang? Skulle du orka med 7 timmar buss upp till Nordvärmland en regnig och kall lördag i september? 

Ahlafors är en liten klubb som inte ligger optimalt geografiskt för att kunna få hit spelare vilket gör att jag tycker att det är en fantastisk prestation att vi i ett antal år har varit Ale, Kungälv och Lilla Edets bästa lag. Klubben har ingen uttalad ambition att kliva uppåt i seriesystemet och min känsla är att styrelsen är nöjda att vi ligger där vi ligger, däremot så vill såklart alla som jobbar runt och i laget att vi ska sikta så högt upp som möjligt. Under ÖIS-tiden så var det vid något tillfälle bortamatch mot Sundsvall och där fick jag 10 min innan matchstart veta att jag var 17 man (sitta på läktaren och äta dålig korv) så en bussresa till Nordvärmland hade varit helt okej.

Cornelis Leckborn har ju varit en succévärvning och ligger på imponerande 15 mål på 15 matcher. Att han är en kugge behöver man ju inte diskutera. Finns det några andra i Ahlafors som klivit fram och bidragit till tabellpositionen? Vem bör Virgopubliken se upp lite extra med förutom Leckborn?

Conne har gjort det fantastiskt bra och mycket är tack vare hans anfallskollega Moha Razek som sliter och vaskar fram chanser. Vi har en 15 årig kille som heter Jesper Zetterlund som tagit stora kliv och gjort ett par pigga inhopp så han skulle jag tittat lite extra på.

Om man ser till serien i stort. Vilka tycker du har varit den roligaste och den tråkigaste överraskningen hittills? Och vad tror du själv att du kommer komma ihåg mest av serien 2018 när du blir gammal och gaggig?

Jag är inte överraskad åt något håll egentligen och om det är något jag kommer komma ihåg från 2018 års säsong så är det nog känslan när Jesper Zetterlund avgjorde i matchminut 93 mot Jonsered i sin debut.

/Sundh